Mördarens lärling

av Robin Hobb

Det här är första delen i en fantasytriologi som på svenska fått namnet Berättelsen om Fjärrskådarna. Huvudpersonen är Sonen, oäkting till rikets tronarvinge, som kommer till hovet som barn och där utbildas till lönnmördare i största hemlighet.

Mördarens lärling berättas i första person av Sonen själv som blickar tillbaka på sin uppväxt i Bockborgen. Han får en ung furstes uppfostran men alla vet att han aldrig riktigt kommer att höra till: han är och förblir en oäkting, ett redskap för kungafamiljen att använda som de önskar. Bara några få känner till hans huvudsakliga syssla, och ännu färre vet att han äger Klokskapen, den avskydda förmåga som gör det möjligt för människor att dela djurs sinnesintryck, tankar och känslor, men samtidigt riskerar att göra dem mer som djur själva.

Det här är fantasy för vuxna, med svåra etiska och moraliska dilemman och många nyanser av grått. Den är lagom kuslig och mörk, med väl skildrade personer som är lätta att identifiera sig med och bry sig om. Jag sträckläste första delen och längtar efter att fortsätta med nästa.

Första boken i serien kom ut för nästan femton år sedan, och varje gång jag pratat fantasy med någon har de förr eller senare frågat "Har du läst Robin Hobb?" Med god orsak. Hobb är en skicklig författare, och gillar man den här serien så finns det ytterligare två att ge sig i kast med när man är klar.

/Sanna

Gåsmors sagor

av Charles Perrault, med teckningar av Gustave Doré

När jag städade i sagohyllan hittade jag denna pärla - en trettio år gammal sagosamling med mer eller mindre kända sagor, återberättade av Charles Perrault.

1873 gav Julius Humble ut sin svenska översättning Charles Perrault: Sagor med teckningar af Gustave Doré. Den här boken, från 1979, är (eller snarare, var) ett nytryck av hans översättning, där främst stavningen moderniserats.

Det mest fantastiska med den här boken är inte återberättningarna, det gräddvita pappret, de vackra rubrikerna eller anfangerna som inleder varje saga. Nej, det som verkligen förtrollar mig är Gustave Dorés illustrationer. Jag kan ingenting om konst, men när jag först slog upp den här boken och såg teckningen av Rödluvan (eller den lilla Rödhättan, som hon heter i den här versionen) sida vid sida med den stora, raggiga vargen i skogen, glömde jag för några ögonblick att andas.

Det här är ingen sagosamling för de allra minsta, men underbar för vuxna och lite äldre barn att läsa tillsammans, eller bara att bläddra i på egen hand, njuta av illustrationerna och låta sig förtrollas och förfäras av några av de sagor som vi minns från när vi var små.

/Sanna

Det lömska nätet

av Helene Tursten

Jag har på två dagar slukat den senaste boken om kriminalinspektör Irene Huss vid Göteborgspolisen. Det är den åttonde fristående boken om poliserna vid våldsroteln i Göteborg, och enligt min mening en av de bästa.

Boken handlar om två olika fall. En utredning drivs av cold case-avdelningen, och har förgreningar så långt tillbaka som 1941, till andra Världskriget och Allmänna säkerhetstjänsten. Allmänna säkerhetstjänsten var en hemlig svensk underrättelsebyrå under krigsåren, som bl a sysslade med kontraspionage och censur, och var en föregångare till SÄPO. Utredningen startas när man vid rivningen av en gammal kåk hittar ett inmurat lik. Det visar sig vara kvarlevorna efter Mats Persson, som anmäldes försvunnen 1983. Han var son till säkerhetspolisen Elof Persson som hade mördats fyrtio år tidigare, ett mord som aldrig blev uppklarat.

Samtidigt arbetar Huss och hennes kollegor intensivt med att spåra och sätta fast en mördare som via Internet bekantar sig med unga tonårsflickor, lockar och snärjer dem för att till slut döda dem. Hans djävulska plan går ut på att vinna unga, naiva och sårbara flickors förtroende för att kunna locka dem till sig när tiden är mogen……

Det är riktigt, riktigt spännande och riktigt, riktigt otäckt!
Det som är mest otäckt är att just detta med nätgrooming händer i verkligheten, här och nu.
Hur många sjuka människor driver inte just nu sitt ondskefulla spel med aningslösa barn och ungdomar?

Missa inte den här, om du gillar välskrivna deckare med aktuellt innehåll.

Ewa Nyhlén

Vildmarken kallar - min flykt till Alaska

av Guy Grieve

Skotske Guy Grieve är trött på sitt kontorsjobb, trött på sina skulder, och trött på att sitta i bilen i timmar varje dag för att ta sig till och från jobbet. Efter mycket vånda lämnar han sin fru och sina två små barn i Skottland och reser till Alaska för att tillbringa en vinter ensam ute i ödemarken, omgiven av skog, snö, grizzlybjörnar, vargar och älgar i temperaturer som regelbundet sjunker under minus 40 grader.

Han vet ingenting om att överleva i naturen när han ger sig av hemifrån, och han inser snart att han bara har ett val - antingen lär han sig snabbt, eller så dör han.

Denna spännande skildring av ett år i Alaskas vidsträckta ödemarker är ett måste för alla oss som någongång älskat Jack Londons Skriet från vildmarken.

/Sanna