Tuppen är död av Ingrid Noll.

Jag har läst en bok från 1993.Tuppen är död av Ingrid Noll.-en mästerlig deckare!

Den handlar om Rosemarie Hirte, 52 år som lever ensam efter några kortare förhållanden och har ett ganska trist liv. En kväll följer hon sin enda väninna på en föreläsning och blir störtförälskad i föreläsaren bara hon hör hans röst. Hon blir helt besatt av att få veta allt om den här mannen och kan bokstavligen gå över lik för att få som hon vill! Jag tänker inte avslöja mer nu annat än att detta är en klart läsvärd bok där man får se hur tilfälligheterna ibland kan spela folk i händerna! Ibland tar det sin lilla runda tid att upptäcka en bok -men bättre sent än aldrig!

Astrid.

Inget att förlora

Det är bra att erkänna, jag är helt såld på

alla dessa Jack Reacher-böcker! Jag blir tårögd av lycka när det kommer en ny (och det gör det ju titt som tätt) och när jag lånat hem en så turas jag och sambon om att läsa och nappar åt oss boken så snart den andre råkar lägga den ifrån sig en stund. Jack Reacher är hård, hårdare än de flesta, en ensamvarg som dock alltid lyckas ragga upp någon lika hård, (men snyggare) brud. Det jag gillar mest med dessa böcker är dels alla ingående beskrivningar av vapen, slagsmål och ruffiga miljöer, dels att det alltid finns en tuff brud med, som Reacher inte skulle klara sig utan. Bakom hårdheten finns alltid en stor portion humor och därför är det ett rent nöje att läsa dessa hårdföra böcker!

I den här boken befinner sig Jack som vanligt på drift, han har hamnat någonstans mellan städerna Hope och Dispair. Jack beslutar sig för att vänta på lift i Despair och tar sig under tiden något att äta. Men i Despair vill man inte ha någon okänd hårding lös och Jack hamnar genast i trubbel med polisen. Det verkar som om man har något att dölja i staden och självklart vill Jack ta reda på vad...till sin hjälp har han den här gången en kvinnlig polis från staden Hope. Spännande, rolig och ack så underhållande..jag fortsätter med glädje att sluka fler Jack Reacher..

Hämnden är min av Gösta Unefäldt

Gösta Unefäldts poliser i Strömstad klarar upp ett mord igen. De är alla där, Gustav Jörgensson, Bo Kronborg, Pernilla Bitén, Nils Gryt och stora Evald Larsson. Det är med stor glädje man öppnar denna bok och återser sina gamla "bekanta". Och som vanligt gnabbas det i de äkta sängarna och i korridorerna på polishuset. Det är Jörgensson som ramlar på ett mordoffer denna gång och trots att han gått i pension låter Kronborg honom leda utredningen. Ett beslut han tar över huvuvdet på sin chef, Bitén, som även är hans kära hustru. Mordet visar sig vara en ruskig historia som bottnar i en gammal historia från Kongo och som klaras upp med sedvanlig kriminalteknik. Evald Larsson gör inga stora insatser denna gång men i det avgörande ögonblicket ramlar han givetvis över något som leder teamet på rätt spår.

Ingen hissnande läsupplevelse men trevligt och lättläst. Det här är den 14 boken med Strömstadspolisen. Böckerna har visats som TV-serie.

/ Lili

Frostnätter av Arnaldur Indridasson

Arnaldur Idridassons senaste deckare har en passande titel nu när kölden biter i kinderna och rimfrosten glittrar i träden-Frostnätter. Jag har tidigare haft lite svårt för Indridassons deckare som genomgående hoppar mellan nutid och dåtid och väver ihop två historier till en. Men Frostnätter griper verkligen tag i mig trots något långsam handling, jag bläddrar och bläddrar, läser natten igenom tills jag bara har ett fåtal sidor kvar- då slutar jag för att ha något att se fram mot under mogondagen..

I helgen gästades Skavlan av en kvinna som blivit så nedkyld att hjärtat stannat, men genom långsam uppvärmnnig kunde hon återlupplivas. Detta är ett tema som även återfinns i Frostnätter..
En kulen höstkväll hittas en kvinna hängande i en snara i sin sommarstuga vid en ensligt belägen sjö. Det verkar inte vara något mystiskt med hennes död, men en av kvinnans vänner anar oråd och ger Erlendur ett kassettband med en inspelning av en seans kvinnan deltog i strax före sin död. Det framkommer att kvinnan varit som besatt av tanken på döden och vad som händer när man dör, hon saknar även sin döda mamma väldigt mycket, liksom pappan som dog under oklara omständigheter hnär hon var liten. Erlendur börjar nysta och gräva i det förflutna för att ta reda på varför kvinnan liv fick ett så plötsligt och tragiskt slut. Samtidigt blir han engagerad i gamla olösta mysterier med försvunna människor och får tampas med spöken från sitt eget förgångna.

En otroligt välskriven och spännande bok som med stor behållning kan läsas av andra än frälsta deckarfans!

Alla thrillers och deckare är inte bra..

Jag ska inte sticka under stol med att jag älskar spännande böcker, både thriller och deckare. Det mesta går ner trots att kvaliteten växlar. Jag är inte kräsen när det gäller deckare, men jag föredrar naturligtvis överlag BRA böcker. Den här boken, Svart marmor av någon som heter David Ericson, är inte bra. Den är nog den sämsta jag läst på flera år och jag är förundrad över att den getts ut över huvud taget. Handlingen usel, språket uselt. Känns som om den är skriven av en omogen men råbarkad chaffis som haft tråkigt när han kört på vägarna, kunskapen om yrket verkar stort. Språket är rått med massor av grova ord, jag är inte känslig, men någonstans går gränsen! hade mina föraningar redan vid omslaget, men längtade desperat efter god spänning..Läs inte!!



Ytterligare ett bottenapp i träsket av spänningslitteratur. Den kära Mårtensson har ju hängt med ett tag så jag tyckte att det skulle vara ett säkert kort där man redan i förväg vet vad man har att vänta. Oj, oj. Mårtensson har som sagt hållit på i några år, men tiden verkar gått honom helt förbi. Det värsta jag vet i böcker är engelska uttryck eller ännu värre svengelska. Det har visserligen varit modernt någon gång har jag för mig, men inte nu för tiden väl? Dödssyndens karaktärer svänger sig alla med svengelska, kanske för att verka käcka, vad vet jag? I mina öron låter det bara töntigt! Många manliga författare ger sig på den stora utmaningen att allt för ingående beskriva sina karaktärers kläder. Ofta blir jag alldeles häpen över vad folk kan ha på sig! Har någon man verkligen gula byxor nu för tiden, särskilt när han ska vara finklädd? Hjälp! Dessutom vet man att författaren börjar bli till åren när namnen på personerna i böckerna inte riktigt stämmer överens med den ålder de har, alltså när yngre personer har namn som ingen i den åldern heter i verkligheten. Förutom ovanstående sågningar så är jag inte intresserad av böcker där höga företagsledare, kungar eller presidenter dör som flugor, tacka vet jag deckare som handlar om vanliga människor, det är ju då det blir läskigt! Nej, den här boken avslutades aldrig, historieföreläsningar, den sega handligen och den högljudda töntvarningen blev till slut för mycket. Läs inte den här heller!

/Karin

Det lömska nätet

av Helene Tursten

Jag har på två dagar slukat den senaste boken om kriminalinspektör Irene Huss vid Göteborgspolisen. Det är den åttonde fristående boken om poliserna vid våldsroteln i Göteborg, och enligt min mening en av de bästa.

Boken handlar om två olika fall. En utredning drivs av cold case-avdelningen, och har förgreningar så långt tillbaka som 1941, till andra Världskriget och Allmänna säkerhetstjänsten. Allmänna säkerhetstjänsten var en hemlig svensk underrättelsebyrå under krigsåren, som bl a sysslade med kontraspionage och censur, och var en föregångare till SÄPO. Utredningen startas när man vid rivningen av en gammal kåk hittar ett inmurat lik. Det visar sig vara kvarlevorna efter Mats Persson, som anmäldes försvunnen 1983. Han var son till säkerhetspolisen Elof Persson som hade mördats fyrtio år tidigare, ett mord som aldrig blev uppklarat.

Samtidigt arbetar Huss och hennes kollegor intensivt med att spåra och sätta fast en mördare som via Internet bekantar sig med unga tonårsflickor, lockar och snärjer dem för att till slut döda dem. Hans djävulska plan går ut på att vinna unga, naiva och sårbara flickors förtroende för att kunna locka dem till sig när tiden är mogen……

Det är riktigt, riktigt spännande och riktigt, riktigt otäckt!
Det som är mest otäckt är att just detta med nätgrooming händer i verkligheten, här och nu.
Hur många sjuka människor driver inte just nu sitt ondskefulla spel med aningslösa barn och ungdomar?

Missa inte den här, om du gillar välskrivna deckare med aktuellt innehåll.

Ewa Nyhlén

Kall som graven

av Peter Robinson

Den som följt Robinsons böcker om Alan Banks och Annie Cabbot upptäcker snart att den här historien utspelar sig flera år bakåt i tiden. Den skrevs redan 2000, men har inte översatts till svenska förrän 2008. Men det gör inte så mycket, tycker jag, för boken är som vanligt välskriven och mycket spännande och deckarintrigen är helt fristående. Det enda som känns litet märkligt är hur huvudpersonerna står i relation till varandra. Det har ju hänt en hel del med Banks och Cabbot i de senare böckerna.

I Kall som graven försvinner polismästarens unga dotter Emily, och Alan Banks blir
inkopplad för leta reda på henne. Han hittar henne i London, där hon hamnat i en farlig värld av sex, droger och kriminalitet, och där allt kan köpas för pengar. Flera mord inträffar och när Banks börjar nysta i de olika trådarna, verkar det först som om alla spår leder tillbaka till Barry Clough, en affärsman helt utan skrupler, men med gott om pengar. Men ju längre brottsutredningen pågår, framträder också ett annat obehagligt mönster, som tyder på att familjen Riddle har en del lik i garderoben…

Banks har sedan tidigare ett komplicerat förhållande till sin chef, polismästare Jimmy Riddle, som i sin tur har en rent fientlig inställning till Banks och hans polisarbete, och har sagt att han tänker sätta punkt för hans karriär. Nu blir Banks den kollega han inofficiellt vänder sig till och måste lita på för att få hem dottern. Det blir en mardrömssituation för Banks som inte har riktig tillgång till sin polisiära makt då han förväntas vara diskret och lojal mot sin chef.
Hur ska han till exempel förhöra sin polismästare?

En riktig bladvändare som ni inte får missa om ni gillar kriminalromaner av högsta kvalitet.

Peter Robinson har fått flera priser och utmärkelser för sina böcker, och 2006 fick Kall som graven den danska deckarakademiens Palle Rosenkrantz-priset för årets bästa kriminalroman.

Ewa Nyhlén januari-09

Hemskt bra hemsk bok

När två låntagare beskriver en bok med orden ”huuu så hemsk” så blir man ju helt klart nyfiken. I helgen kurade jag därför ihop mig i soffan med boken ifråga, nämligen Mons Kallentofts Sommardöden.

Det är sommar i Linköping, värmerekord och skogsbränder som härjar. Kriminalinspektör Malin Fors och hennes kollega Zeke får ett fall där en ung kvinna hittas naken och blödandes i en av Linköpings centrala parker. Offret har inget minne av hur hon kom dit eller vad som hänt. Samtidigt anmäls ytterligare en flicka som saknad av sina föräldrar…

Malin Fors är den duktiga kriminalinspektören som har problem med spriten och ett trassligt kärleksliv. Samtidigt som man känner igen ingredienserna så lyckas Kollentoft baka sin alldeles egen kaka, och det är en kaka som i alla fall faller mig i smaken.

/ Wilda

Fällan...

... av Michael Connelly.

Jag är lite utav en nybörjare när det gäller deckare och har påbörjat min privata lilla deckarskola. (Att få ut examen är inte så svårt, det är bara att läsa så många deckare som möjligt). Mitt senaste stopp i utbildningen är Fällan av Michael Connelly. Fällan är ingen deckare utan en Deckare för huu så spännande det är stundtals.

Agenten Rachel Walling återkallas till sin gamla enhet på FBI efter att tillbringat åtskilliga år som stationerad i ödemarken. Orsak: Poeten är tillbaka. Poeten är en seriemördare men också Wallings gamla mentor inom FBI. Samtidigt som Walling och company börjar nysta i ena ändan så tillfrågas privatspanaren (och f.d. polis) Harry Bosch om inte han kan undersöka ett misstänkt självmord (misstänkt som i självmord eller mord?). Bosch och Wallings vägar möts ganska snabbt och tillsammans inleder de jakten på den fruktade Poeten som alltid tycks ligga två tre steg före dem.

Connelly presenterar ett väloljat maskineri där karaktärerna förvisso inte är så mycket djupare än rejält tilltagna vattenpölar men med en stark story (spännande spännande spännande) och han behöver inte ta till små nödlösningar som många andra deckareförfattare. Berättelsen håller hela vägen ut och Fällan gav absolut mersmak i deckardjungeln.

/ Wilda

Svart som natten...

av Ann Cleeves.

En vintermorgon hittas en ung kvinna mördad i den lilla staden Ravenswick på Shetlandsöarna. I ett samhälle där alla känner alla sprider sig snabbt rädsla och misstänksamhet bland invånarna. Vem är mördaren och vem kan man lita på?

Det är inte första gången något liknande händer i Ravenswick. För många år sedan försvann en liten flicka för att aldrig bli återfunnen. Finns det ett samband mellan de två dåden? Kommissarie Jimmy Perez kopplas in på fallet och jakten på mördaren är i gång.

Boken blev vald till den bästa engelska deckaren 2006 och Ann Cleeves spelar sina kort väl i deckargenrens givna ramar. Ett brott, ett offer, en förövare, en jakt.

En mycket läsvärd deckare som skapar spänning för stunden.

/ Wilda

Pojke försvunnen...

... av Anna Jansson.

Tänk deckare. Maria Wern är polisen och skådeplatsen är Gotland. En nio-årig pojke vid namn Andreas Nilsson försvinner till synes spårlöst från en fest. Mamman Charlotte befinner sig i upplösningstillstånd, polisen kopplas snabbt in och mysteriet kring Andreas försvinnande vidgas likt ett grenverk. Fler och fler trådar vävs in i dramat och fler och fler människoöden kopplas samman.

Ännu en deckare av Anna Jansson för vissa, den första för mig. Betyget blir sådär. Vissa saker stör jag mig på. Jag anar till exempel ganska snabbt att författaren har ett förflutet inom sjukvården och en snabb googling bekräftar detta. Som läsare får man nämligen en kladdig moralpredikan om överanvändning av pencillin. Nej tack till sånt.

Vidare så är jag lite less på temat otrohet. De senaste fem romanerna jag läst av svenska författare har ALLA innehållit detta tema. Det är ju iof inte Janssons fel att det här råkade vara den femte boken i rad för mig som behandlar sura 30+:are som är trötta på livet, på varandra, på sig själva och som aldrig har sex med varandra men gärna med andra. Tröttsamt, trist och tråkigt i längden säger jag.

Sist men inte minst så känns hela historien lite lam, speciellt slutet.

Ett litet plus i kanten för Marie Richardsons strålande inläsning.

Tjoho från Wilda

Blunddockan

av Jeffery Deaver

Äntligen! Jeffery Deaver har kommit med en ny bok.
I den här thrillern är det dock inte Lincoln Rhyme och Amelia Sachs som är huvudpersonerna, utan specialagenten och förhörsexperten Kathryn Dance vid Californiens utredningsenhet, CBI.

Först var jag litet skeptisk när jag förstod att det inte var en Rhyme-deckare, för det brukar inte alltid bli så bra när deckarförfattarna får för sig att börja med olika sidoprojekt, som att hitta på andra karaktärer och planera en ny serie böcker. Dessbättre hade jag fel. Kathryn Dance är en mycket sympatisk och intressant bekantskap. Man känner också igen Jeffery Deavers thrillerspråk och hans förmåga att bygga upp spänningen, som ibland blir nästan outhärdlig.

Man kan säga att Dance är en levande lögndetektor, alltså expert på kroppsspråk och hon är specialutbildad i att avläsa om människor ljuger, eller talar sanning. Hon är en skicklig polis, men har faktiskt också har ett ”riktigt” liv vid sidan av arbetet. På fritiden snokar hon till exempel upp bra blues – och folkmusikband som hon hittar över hela USA, och erbjuder dem att ladda ner sin musik på den webbsida hon driver tillsammans med en god vän. Dessutom spelar hon musik själv. Familjen har också två hundar - Dylan och Patsy (!) - och hundälskare får alltid en extra poäng hos mig! Det finns dock ett mörkt stråk i Kathryn Dance´s liv då hon bär på en stor sorg efter att hennes man, och tillika barnens far, omkommit i en bilolycka.

Boken börjar med att den manipulative mördaren och sektledaren Daniel Pell, som är dömd för mord på en familj för 8 år sedan, men där den ena dottern överlevde, ska förhöras i samband med att nya spår i det gamla fallet har framkommit. Han lyckas rymma med hjälp utifrån och Kathryn Dance ska leda jakten på denne man som har psykopatens förmåga att dupera människor, och som inte skyr några som helst medel för att nå sitt mål.
Det blir viktigt att hitta den överlevande Theresa Croyton, idag 17 år, som kallas Blunddockan eftersom hon låg och sov den gången hennes familj knivmördades av Daniel Pell. Problemet är bara att hon bytt identitet och ingen vet var hon finns.

Jakten på mördaren börjar och det är action vill jag lova! Spänningen byggs skickligt upp, sida för sida. Polisteamet utökas så småningom med en expert på sekt – och kultledarmentalitet i hopp om att bättre förstå hur den här typen av narcissistiska och hyperintelligenta mördare tänker.

Allt utspelar sig i John Steinbeckland – alltså Montereyhalvön och i områden som Carmel och Salinas. Mitt i det intensiva polisarbetet påminns vi om De himmelska ängderna, Vredens Druvor och Cannery Row (Det stora kalaset). Stora frukt – och grönsaksodlingar, vindpinade klippor och pittoreska hus inramar historien, och ger läsaren en chans att hämta andan när författaren lättar på gasen en aning.

Jeffery Deaver fick sitt genombrott med boken Tyst gisslan 1996, men är kanske mest känd för boken The Bone Collector (I samlarens spår), som också filmades 1999.

Ewa Nyhlén
Nov 2008

Som jag har väntat!!!

Åh, som jag väntat ända sedan jag läste den lysande debuten Skumtimmen av Theorin! Men nu är den äntligen här, hans nya Nattfåk, bara namnet låter spännande och lockar till läsning, eller hur? Trots att jag inte har så mycket tid att läsa har jag under två dagar stulit till mig en minut här, en halvtimme där och frossat och läst så ögonen blött, allt för att hinna läsa så mycket som möjligt innan matlagning, nattning av barn eller annat gör sig påminnt...Nattfåk är visserligen inte riktigt i samma klass som Skumtimmen, men nästan och det är ett mycket bra betyg! Nattfåk har allt en spänningsälskare önskar sig, spöken, rysare, thriller och deckare- allt i ett! Theorin har verkligen en förmåga att skriva i bilder, man ser fåken framför sig, den rykande snön, det vildsinta havet och den oberäkneliga isen.
I början blir jag lite besviken, språket känns alltför likt Camilla Läckberg som jag personligen är lite tveksam till, men snart glömmer jag den liknelsen och njuter bara av Johan Theorins alldeles egna underbara berättande där saga, mystik och gränslandet mellan verklighet och dröm står i fokus.

/Karin

Svek...

... av Karin Alvtegen.

Bilåkning och cd-böcker - det är min melodi. Här är det fråga om en författaruppläsning och en mycket bra sådan. Med lugn och inlevelsefull röst läser Alvtegen om Eva som konfronterar sin man Henrik med orden "Är det så att du helt enkelt ifrågasätter vår framtid tillsammans?". Istället för att neka väljer Henrik att inte svara...

Hopplösheten, den bristande kommunikationen (läs den icke existerande), Evas desperata försök att få tillbaka Henrik som bara leder till förnedring och de groende hämndtankarna som slutligen förverkligas, allt skildrar Alvtegen med ett ständigt driv framåt i texten.

Åsså var det ju det där med thrillerspänningen, för spännande blir det men det ska jag inte orda om här. Läs eller lyssna på Svek (finns både som bok och cd-bok här på bibblan) om du vill ha en spännande relationsthriller som bjuder på många överraskningar.

/ Wilda

Den som älskar något annat

av Karin Fossum

Det har skrivits en hel del om den Den som älskar något annat. Resencenter på flera tidningar, däribland DN och Dalademokraten, har uttryckt sin åsikt.

Jag vet inte riktigt vad jag tycker om boken. Det är ingen vanlig deckare. Vi vet vem mördaren är och han knyts snabbt och enkelt till brottet. Istället handlar det om ett försök att tränga in i en människas psyke. Hur fungerar en pedofil? Hur tänker han? Vad känner han? Hur är det att älska någonting man vet att man aldrig kan få, att kämpa i åratal för att bita tillbaka känslorna och sedan, till sist, tvingas ge efter?

Frågeställningarna är intressanta, men ibland blir det för pratigt och slutsatserna känns lite väl enkla. Samtidigt håller boken intresset uppe och väcker funderingar. Relationerna människor emellan är fint skildrade, och det starka slutet lämnar en gnagande oro i mig.

Den som älskar något annat är en läsvärd bok även för den som inte gillar deckare i vanliga fall.

/Sanna

Val McDermid – en mästare bland thrillerförfattare

Deckardrottningar finns det gott om i litteraturen, och det finns många aspiranter till titeln, men den som definitivt är värd en tiara är, enligt min mening, den brittiska författarinnan Val McDermid. Hon föddes i Skottland 1955, utbildade sig till journalist och arbetade som sådan tills hon debuterade som författare med böckerna om Lindsay Gordon 1987. Den första boken om henne översattes till svenska 2007 och heter I terrorns skugga (Hostage to murder), och skrevs 2003.

I terrorns skugga
Den egensinniga journalisten Lindsey Gordon har flyttat tillbaka till Glasgow efter att ha bott i Kalifornien i flera år. Hon är arbetslös och uttråkad, tills hon råkar träffa på en annan kvinnlig skribent, Rory McLaren, som erbjuder henne ett samarbete inom grävande journalistik. Hon nappar, och de båda kvinnorna finner sig snart indragna i en komplicerad kidnappningshistoria med IRA i bakgrunden. Lindsey och Rory erbjuds ensamrätt till storyn i utbyte mot att de lyckas spåra och ta tillbaka den kidnappade pojken. Det står snart klart för dem att de snubblat in i en större och mer våldsam historia än de kunnat ana…

Språket är, som alltid när McDermid är i farten, ypperligt – bra personbeskrivningar, rapp dialog och ett driv som för handlingen framåt.

Thrillerserie av världsklass
Men, det som jag framför allt vill rekommendera av Val McDermid, är serien om psykologen och profileraren Tony Hill och kriminalinspektör Carol Jordan vid Londonpolisen. Dessa huvudkaraktärer introducerades i thrillern Sjöjungfrun sjöng sin sång (The Mermaids singing), 1996. Här dras vi in i en psykopatisk seriemördares skrämmande värld. Det är en isande thriller där flera unga män får sätta livet till. Polisen blir mer och mer desperat, och kontaktar till slut Dr Tony Hill, som har förmågan att sätta sig in i hur en sadistisk mördare tänker och vad som driver honom. Han tar sig ”in i” dessa förvridna hjärnor och förstår vad som händer där, och kan därmed förutse vad nästa drag kommer att bli…..

Få har McDermid´s förmåga att bygga upp en spänning, som man knappt står ut med!Börja INTE med den här boken om du har ont om tid, eller är i stort behov av din nattsömn! Du kommer helt enkelt inte att kunna släppa den innan du vet hur den slutar.

Fler böcker med Hill och Jordan:
Under ingrodda ärr, 1998
Den sista frestelsen, 2003
Andras plåga, 2005
Med gift i blodet, 2007 (Jag kan inte uttala mig om denna, då jag ännu inte läst den)

TV-serien Mord i sinnet (Wire in the blood) bygger också på dessa två karaktärer, även om handlingen i filmerna för övrigt inte alls överensstämmer med McDermids böcker.

McDermid har också skrivit ett antal böcker om privatdeckaren Kate Brannigan. Handlingen i böckerna utspelar sig oftast i Manchester. Dödligt spel heter den första boken första om henne, och utkom 1992.


Fler bra deckare av Val McDermid:
Imitatören, 2000
Dödsdomen, 2001
Ett fjärran eko, 2004
Bounty – myteristens återkomst, 2006

Ewa Nyhlen, 2008-04-28

Där tvivlet gror

av Thomas H Cook

En liten flicka försvinner, och två familjers liv slås i spillror.

Detta är en andlöst spännande bok, klassad som deckare men är, enligt min mening, inte alls någon typisk deckare.

Historien berättas i återblickar av Eric Moore, en familjefar som tvingas se både på sig själv, sin ursprungsfamilj och sin nuvarande familj med helt nya ögon under berättelsens gång.

Erics son, 15-årige Keith, sitter en kväll barnvakt hos familjen Giordanos åttaåriga dotter Amy, och nästa morgon är hon spårlöst försvunnen.

Som de flesta föräldrar blir Eric och hans fru Meridith chockade och rädda, men är övertygade om att sonen inte kan vara den skyldige. De bedyrar hans oskuld och gör allt för att skydda honom från omgivningens misstankar.

Medan polisens utredning mer och mer pekar på Keith, börjar dock tvivlet gro inom Eric Moore, och växer sig allt större: Kan sonen vara skyldig, trots allt? Var ligger i så fall Erics lojalitet?

Som en mörk bakgrund finns dessutom Erics ursprungsfamilj. Han och brodern Warren har båda präglats, fast på olika sätt, av en barndom och uppväxt med en hård och orättvis far.
Allt detta kommer också upp till ytan och får betydelse i det kaos som drabbar Eric, Meridith och Keith.

Jag rekommenderar boken varmt.

Ewa Nyhlén
2008-03-25

Från bokens baksidestext: ”Där tvivlet gror är ett nästan outhärdligt spännande porträtt av en familj i kris, återgivet av den mästerlige Thomas H Cook i en serie levande, dramatiska, hjärtslitande familjescener.”
Joyce Carol Oates