Boken är ett skrämmande dokument som visar hur Chicagouniversitetets ekonomiska modell i sann nyliberalistisk design, vinner mark i land efter land med hjälp av kriser och befolkningar i chock.
Konceptet går ut på att först skapa ett tillstånd av förlamande chock, till exempel en statskupp, för att sedan snabbt utnyttja den rädsla och förvirring som uppstår till att införa en ny ekonomisk politik. Nationalekonomen Milton Friedman (1912-2006) anses vara den som skrivit manualen för den totalt avreglerade och otyglade kapitalismen, och han har många lärjungar runt om i världen. Friedmans första ekonomiska och ideologiska experiment blev den av USA iscensatta statskuppen i Chile 1973. Han var då ekonomisk rådgivare åt general Augusto Pinochet. Friedman avled 2006, nittiofyra år gammal, och hans sista debattinlägg i Wall Street Journal handlade om skolväsendet i det orkandrabbade New Orleans. Han ansåg att nu när staden låg i ruiner skulle man passa på att ”reformera” skolsystemet, alltså att använda de pengar som var tänkta för återuppbyggnaden till att privatisera skolorna.
Naomi Klein skriver klarsynt om det ideologiska korståg som har kulminerat med fullständig privatisering med hjälp av krig och katastrofer, och hur nyliberala ekonomer med USA och Internationella valutafonden i spetsen ser på både ödelagda nationer och människor nedbrutna av tortyr som ”oskrivna blad”, och alltså ett tillfälle att börja om från noll. Vi får exempel från olika länder i Latinamerika där ekonomier kollapsat. Ett kapitel handlar om Polen och Solidaritets valseger 1988 och den uteblivna ekonomiska hjälpen från IMF. Klein skriver om det som hände i Sydafrika när ANC och Nelson Mandela vunnit valet och insåg att deras händer var bakbundna av IMF.
Margaret Thatcher såg sin chans att privatisera stora delar av Storbritanniens ekonomi med hjälp av Falklandskriget.
Det färskaste exemplet av chockdoktrinens tillämpning är invasionen av Irak.
Som sagt, land efter land …..
Boken känns stundtals tung att läsa, inte språkmässigt och inte för att den är späckad med fakta, men för att innehållet gör att man tappar sugen och hoppet ett tag. Jag kan avslöja att det dock finns positiva tecken och ett visst hopp. Mot slutet av boken ger Klein exempel på folk och länder som hämtat sig efter chockterapin och där man tillsammans bygger upp människovänligare samhällen.
En fantastisk research ligger till grund för denna vår tids kanske viktigaste bok.
Läs den!
Ewa Nyhlén 071211
Konceptet går ut på att först skapa ett tillstånd av förlamande chock, till exempel en statskupp, för att sedan snabbt utnyttja den rädsla och förvirring som uppstår till att införa en ny ekonomisk politik. Nationalekonomen Milton Friedman (1912-2006) anses vara den som skrivit manualen för den totalt avreglerade och otyglade kapitalismen, och han har många lärjungar runt om i världen. Friedmans första ekonomiska och ideologiska experiment blev den av USA iscensatta statskuppen i Chile 1973. Han var då ekonomisk rådgivare åt general Augusto Pinochet. Friedman avled 2006, nittiofyra år gammal, och hans sista debattinlägg i Wall Street Journal handlade om skolväsendet i det orkandrabbade New Orleans. Han ansåg att nu när staden låg i ruiner skulle man passa på att ”reformera” skolsystemet, alltså att använda de pengar som var tänkta för återuppbyggnaden till att privatisera skolorna.
Naomi Klein skriver klarsynt om det ideologiska korståg som har kulminerat med fullständig privatisering med hjälp av krig och katastrofer, och hur nyliberala ekonomer med USA och Internationella valutafonden i spetsen ser på både ödelagda nationer och människor nedbrutna av tortyr som ”oskrivna blad”, och alltså ett tillfälle att börja om från noll. Vi får exempel från olika länder i Latinamerika där ekonomier kollapsat. Ett kapitel handlar om Polen och Solidaritets valseger 1988 och den uteblivna ekonomiska hjälpen från IMF. Klein skriver om det som hände i Sydafrika när ANC och Nelson Mandela vunnit valet och insåg att deras händer var bakbundna av IMF.
Margaret Thatcher såg sin chans att privatisera stora delar av Storbritanniens ekonomi med hjälp av Falklandskriget.
Det färskaste exemplet av chockdoktrinens tillämpning är invasionen av Irak.
Som sagt, land efter land …..
Boken känns stundtals tung att läsa, inte språkmässigt och inte för att den är späckad med fakta, men för att innehållet gör att man tappar sugen och hoppet ett tag. Jag kan avslöja att det dock finns positiva tecken och ett visst hopp. Mot slutet av boken ger Klein exempel på folk och länder som hämtat sig efter chockterapin och där man tillsammans bygger upp människovänligare samhällen.
En fantastisk research ligger till grund för denna vår tids kanske viktigaste bok.
Läs den!
Ewa Nyhlén 071211
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar