Älskar du vardagsnära skildring av människoöden i folkhemssverige? Skildring av kvinnor, män, deras relationer, glädjeämnen och sorger? Har du läst allt av Elsie Johansson för länge sedan?Jag får alltid problem när det kommer låntagare och vill läsa något som liknar Elsie Johansson. Trots att jag vet precis vad ni menar. Trots att jag älskar genren själv. Men får hjärnsläpp när jag ska rekommendera något. Det är det slut med nu.
I Anna Jörgensdotters Bergets döttrar får vi följa syskonen Steen från en liten by utanför Sandviken. Främst får vi lära känna systrarna Sofia och Emelie och följa dem från ungdom till medelålder. Berättelsen börjar 1938 och avslutas 1958.
Spänningen i romanen ligger i kontrasterna. Mitt i vardagen och småbestyren möte karaktärerna ond bråd död. Bakom den knapphändiga dialogen döljer sig känslor så stora att de riskerar att förbruka allt syre. I Sandviken med omnejd går livet sin gilla gång, ute i Europa rasar kriget, både avlägset och ständigt närvarande.
Anna Jörgensdotters språk är magiskt. Hon kan göra det lilla, obetydliga vansinningt intressant. Det är vackert. Det känns som att man är liten och sitter med mormors smyckeskrin och lyfter ut lådor och lager, hittar det ena vackrare än det andra. Lägger pärlor på rad, sorterar silvret, drömmer. Man kan nästan läsa Bergets döttrar bara för språkets estetik.
Ska man säga något negativt är boken möjligen en smula lång. Hur ljuvligt språkbruk Jörgensdotter än har, tappar jag koncentrationen de sista hundra sidorna. Där går intrigen lite i stå. Det blir inte dåligt, inte alls. Men första halva av boken är så stark, att andra halva bleknar lite i jämförelse.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar