Kall som graven

av Peter Robinson

Den som följt Robinsons böcker om Alan Banks och Annie Cabbot upptäcker snart att den här historien utspelar sig flera år bakåt i tiden. Den skrevs redan 2000, men har inte översatts till svenska förrän 2008. Men det gör inte så mycket, tycker jag, för boken är som vanligt välskriven och mycket spännande och deckarintrigen är helt fristående. Det enda som känns litet märkligt är hur huvudpersonerna står i relation till varandra. Det har ju hänt en hel del med Banks och Cabbot i de senare böckerna.

I Kall som graven försvinner polismästarens unga dotter Emily, och Alan Banks blir
inkopplad för leta reda på henne. Han hittar henne i London, där hon hamnat i en farlig värld av sex, droger och kriminalitet, och där allt kan köpas för pengar. Flera mord inträffar och när Banks börjar nysta i de olika trådarna, verkar det först som om alla spår leder tillbaka till Barry Clough, en affärsman helt utan skrupler, men med gott om pengar. Men ju längre brottsutredningen pågår, framträder också ett annat obehagligt mönster, som tyder på att familjen Riddle har en del lik i garderoben…

Banks har sedan tidigare ett komplicerat förhållande till sin chef, polismästare Jimmy Riddle, som i sin tur har en rent fientlig inställning till Banks och hans polisarbete, och har sagt att han tänker sätta punkt för hans karriär. Nu blir Banks den kollega han inofficiellt vänder sig till och måste lita på för att få hem dottern. Det blir en mardrömssituation för Banks som inte har riktig tillgång till sin polisiära makt då han förväntas vara diskret och lojal mot sin chef.
Hur ska han till exempel förhöra sin polismästare?

En riktig bladvändare som ni inte får missa om ni gillar kriminalromaner av högsta kvalitet.

Peter Robinson har fått flera priser och utmärkelser för sina böcker, och 2006 fick Kall som graven den danska deckarakademiens Palle Rosenkrantz-priset för årets bästa kriminalroman.

Ewa Nyhlén januari-09