måndag 9 november 2009

En välsignelse av Toni Morrison



Toni Morrison skriver med en sådan intensitet att man nästan tappar andan. Bara det nödvändigaste beskrivs och berättas. Under berättelsens gång nystas människornas tankar och känslor upp och persongalleriet och miljöerna blir tydligare för läsaren. Handlingen utspelar sig i Amerika under slutet av 1600-talet, då slavhandeln med människor från Afrika startade. Vi får följa Florens, som blir såld tack vare att hennes mor ber Jacob Vaark att köpa henne. Denna handling förföljer Florens och hon har svårt att förlika sig med känslan av att bli bortvald. I slutet av boken får vi en förklaring.
Jacob Vaark är farmare och agent för Västindiska kompaniet. Han är helt emot slavhandel men tar Florens som betalning för en skuld.
Florens kommer till en bra familj som har en liten farm i norra Virginia. Hustrun Rebekka kommer från England. Hon blev bortgift och sänd till Amerika som ung. Jacob och Rebekka får barn vilka dör tidig ålder. Jacob tror att Florens kanske kan ersätta förlusten av dottern. På Farmen bor även indiankvinnan, Lina, och Sorg som är psykiskt sjuk. Deras livsöden vävs samman till en fantastisk kvinnoroman. En bok att läsa och bli uppslukad av.
Toni Morrison fick nobelpriset i litteratur år 1993.
Andra böcker av författaren är " Älskade" som kan ses som en fortsättning på, "En välsignelse" , då den utspelar sig på 1800-talet.
Men min absoluta favorit bland romaner av Toni Morrison är "Solomons sång".
Läs dem alla! / Lili

lördag 7 november 2009

Medinas juvel, av Sherry Jones

Det är en lycka att hålla denna modiga bok i sin hand! Lycka att författaren vågade skriva den och lycka att så många såg till att censuren inte lyckades!

Aisha drömmer som liten om att få rida med beduinerna, kriga och ha ett självständigt liv. Istället gifts hon som 9-åring mot sin vilja bort med den då 54-årige profeten Muhammed och ser bröllopet med sin älskade Safwan gå om intet. I profetens växande harem tvingas Aisha använda allt sitt mod och all sin list för att klara de hårda villkoren. Hon får visserligen möjlighet att svinga sitt svärd i strid, men kvinnornas frihet begränsas allt mer, oftast genom profetens närmaste mäns försorg eller genom profeten själv efter att han fått budskap från Allah. Så småningom växer en stark kärlek fram mellan profeten och barnbruden och även om han till Aishas bitterhet tar sig allt fler hustrur, är det henne som profeten alltid återvänder till. Det är exotiskt men också skrämmande att läsa om kvinnorna i haremet, den växande religionen och de strider och det kvinnoförtryck som följer i dess spår. Förutom att boken är en stark kärleksskildring är den också en lysande uppväxtskildring och en historisk inblick i födelsen av islam.

Boken anses av många vara värre än Salman Rushdies Satansverserna och har väckt många reaktioner runtom i världen. Det första förlaget valde att stoppa utgivningen, det andra att dra in upplagan från bokhandlarna och det tredje förlaget utsattes för brandbombattentat. Uppståndelsen kring boken visar hur viktigt det är med yttrandefrihet och att vi alla tillsammans måste arbeta för att förhindra censur av sådan här litteratur! Mycket mycket läsvärd!

/Karin

måndag 2 november 2009

Frostnätter av Arnaldur Indridasson


Arnaldur Idridassons senaste deckare har en passande titel nu när kölden biter i kinderna och rimfrosten glittrar i träden-Frostnätter. Jag har tidigare haft lite svårt för Indridassons deckare som genomgående hoppar mellan nutid och dåtid och väver ihop två historier till en. Men Frostnätter griper verkligen tag i mig trots något långsam handling, jag bläddrar och bläddrar, läser natten igenom tills jag bara har ett fåtal sidor kvar- då slutar jag för att ha något att se fram mot under mogondagen..

I helgen gästades Skavlan av en kvinna som blivit så nedkyld att hjärtat stannat, men genom långsam uppvärmnnig kunde hon återlupplivas. Detta är ett tema som även återfinns i Frostnätter..
En kulen höstkväll hittas en kvinna hängande i en snara i sin sommarstuga vid en ensligt belägen sjö. Det verkar inte vara något mystiskt med hennes död, men en av kvinnans vänner anar oråd och ger Erlendur ett kassettband med en inspelning av en seans kvinnan deltog i strax före sin död. Det framkommer att kvinnan varit som besatt av tanken på döden och vad som händer när man dör, hon saknar även sin döda mamma väldigt mycket, liksom pappan som dog under oklara omständigheter hnär hon var liten. Erlendur börjar nysta och gräva i det förflutna för att ta reda på varför kvinnan liv fick ett så plötsligt och tragiskt slut. Samtidigt blir han engagerad i gamla olösta mysterier med försvunna människor och får tampas med spöken från sitt eget förgångna.

En otroligt välskriven och spännande bok som med stor behållning kan läsas av andra än frälsta deckarfans!

måndag 26 oktober 2009

Bättre än Twilight


Det tycker i alla fall jag, om Stephenie Meyers vuxenroman Genom dina ögon. Missförstå mig rätt, jag var helt uppslukad av Twilight Saga när jag läste dem på ljudbok. Låg hemma på min kammare och glömde bort att äta, tvätta mig, you name it. Det var en kärlekshistoria som spelade på helt rätt strängar, så att man blev alldeles matt och själv nästan lite kär i Edward Cullen.


Men Genom dina ögon är så otroligt mycket mer intressant. Antagligen är det genren som tilltalar mig, sci-fi och dystopi. Jorden har blivit kolonialiserad av en art som heter Själar. De är en parasit, som behöver en värdkropp för att överleva. När en Själ väl ockuperat en värdkropp börjar den ta över. Den har tillgång till sin mänskliga värds minnen och känslor, men människan själv försvinner. Men ibland går någonting snett. En själ som kallas Vandraren opereras in i den mänskliga värden Melanie. Problemet är att Melanie vägrar ge upp sin kropp och sitt medvetande. Hon kan inte dö innan hon vet att hennes älskade är i säkerhet.


Personligen gillar jag dystopier för att de tvingar en att tänka på det som är obehagligt. Instinktivt reagerar jag mot att en annan art ska kolonialisera jorden och utplåna mänskligheten. Men samtidigt, precis som Meyer låter själarna påpeka, gör vi människor vårt bästa för att utplåna både vår art och vår planet på egen hand. Förtjänar vi verkligen att finnas, som art betraktat alltså?


Sen, eftersom det är Stphenie Meyer vi talar om, är Genom dina ögon givetvis en kärlekshistoria också. Inte lika intensiv som i Twilight och därför inte heller lika störande. Det är svårt att inte påverkas av Meyers romantik, men så fort jag tittar på det utifrån blir jag lite bestört. Hennes hjältinnor är så barnlika och själuppoffrande och hennes hjältar alltid aggressiva och överbeskyddande. Jag undrar vad Freuds skulle säga...
/Klara

söndag 18 oktober 2009

Tre sekunder

Anders Roslund & Börge Hellström har gjort det igen.

Senaste thrillern med kommissarie Ewert Grens i centrum är verkligen i toppklass och andlöst spännande. Och som alltid är det välskrivet och utan lösa trådar någonstans.

Som i deras övriga böcker får man också här en autentisk känsla – detta kunde ha varit en dokumentär kriminalhistoria om polisarbete, hierarki, och hemliga beslutsvägar inom polismyndigheten som visar sig vara ytterst skrämmande.

Huvudpersonen Piet Hoffman lever ett farligt dubbelliv som infiltratör både på uppdrag av svensk polis och polsk maffia. Han kallar sig Paula och litar egentligen inte på någon…
Om något skulle gå galet har han allt att förlora – sin älskade fru, två små pojkar, men också sitt liv. Skulle hans cover up avslöjas står han helt ensam och han vet att det bara tar tre sekunder att dö……

Ewert Grens är en mycket speciell man som ibland är riktigt svår att gilla, men han tillhör den sortens polis som inte ger sig, och det är jag i det här fallet mycket tacksam för. Här växer han i mina ögon och framstår mer och mer som en riktig hjälte. I det här fallet får han vara hur udda och kantig som helst – jag är bara så glad att han finns!

Jag finner inga ord för att beskriva den här boken. Bara läs den.

Ewa Nyhlén

lördag 17 oktober 2009

Ännu en fantastisk bok av Carl- Johan Vallgren!
Kunzelmann och Kunzelmann är en otroligt underhållande roman om brott, bedrägeri, sant och falskt. Joakim Kunzelmann har misslyckats med det mesta i sitt liv och lever långt över sina tillgångar för att imponera på vänner och flickvänner och jagas till slut av Falkenbergs egen maffia..När hans pappa Viktor som är känd tavelkonservator dör framför sitt staffli, ser Joakim en ljusning på sina ekonomiska problem, men upptäcker snart att pappan inte varit den han trott. Dråpliga scener ur Joakims liv varvas med Viktors dramatiska och smått osannolika historia som utspelar sig i mellankrigets Tyskland under andra världskriget och framåt. Vi får följa med till förfalskarverkstäder, bögklubbar och fångläger och samtidigt som far och son levt helt olika liv, har de ändå dubbelheten gemensamt och att de båda utgett sig för att vara någon annan. Personligen är jag förtjust i Vallgrens vansinniga fabulerande och berättaglädje och jag tycker också om hans vassa samhällskritik. Kan varmt rekommendera denna och det bästa med den är att en räcker ett tag..
/Karin

tisdag 6 oktober 2009

Nya Satansverserna?


Sherry Jones debutroman Medinas Juvel hyllades först av förlaget den skulle ges ut på, men när det började närma sig utgivning fick man plötsligt kalla fötter. Den stoppades med hänvisning till terrorhot. I USA har en historien lett till en debatt om yttrandefrihet och rädsla. Jag har inte sett till den debatten här, någon annan som har? Om inte så - synd, för det är ganska intressant. Vad får man skriva om religiösa auktoriteter? Vad är intressant och vad är bara stötande?


Jones roman handlar främst om profeten Muhammeds hustru Aisha. Om hennes längtan efter frihet, rättigheter, men också hennes längtan efter Muhammeds kärlek. Jag har inte svårt att förstå varför boken är kontroversiell. Muhammed hade många fruar, vanliga män fick ta sig max fyra hustrur, Muhammed hade det dubbla. Äktenskapen var förseglingar av allianser med andra mäktiga män. Men genom Aishas ögon ser vi också hur det handlar om lusta. Muhammed framställs som en riktig kvinnokarl. Det uppskattas antagligen inte av vissa. Samtidigt tycker jag Jones är mycket försiktig, visar på stor respekt för islam. Ingenting är helt svart eller vitt.


Temat för boken är intressant och den är ett gediget hantverk, bitvis mycket medryckande. Den fick mig att tänka. Samtidigt är det något som retar mig. Hellre hade jag läst en bok på samma tema skriven av en moderat muslimsk kvinna än en vit, amerikansk, kristen feminist. Någon som lever och andas i den muslimska världen, men ändå har ett kritiskt öga. Först då hade den blivit riktigt angelägen.
/Klara