Vad sägs om lite glesbygdsfeelgood (ja, jag hittade på det ordet själv)? Carin Hjulströms Finns inte på kartan handlar om Frida som läser sista året på journalisthögskolan i Göteborg. Det har blivit dags för praktik och när klasskamraterna hamnar på creddiga tidningar som Aftonbladet och SOLO, visar det sig att Frida inte fått något av sina fem rankade val. Hon ska istället skeppas ut på landsbygden, närmare bestämt till en liten ort på småländska höglandet vid namn Bruseryd. Stadstjejen Frida är alldeles förstörd. Vad ska hon där i obygden att göra? Skriva reportage om bortsprungna katter?
I sin jakt på något, vad som helst, att skriva om, råkar Frida snubbla över Cartago AB. De ritar kartorna som finns i telefonkatalogen och en ny upplaga är på väg. I den upplaga kommer Bruseryd inte att finnas med. Det är för litet. Denna upptäckt sätter såklart igång en hel kedja av händelser, som jag inte tänker avslöja så mycket om.
Finns inte på kartan är i mitt tycker utomordentlig hängmatteläsning. Typisk feelgood. Ganska förutsägbar, osannolik och tunn, förvisso. Men ack så spännande och trevlig. Här finns kärlek, en kamp för en gemensam sak, misslyckade människor som tar tag i sina liv etc etc. När man läst sista sidan är man glad och tycker om sina medmänniskor.
/Klara
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar